Knäpphäst

Måste berätta om en greje som hände i söndags kväll efter Linda hade ridid Acce.

Mirakel är en rätt speciell ponny, han är så sockersöt och feminin och ibland kan han vara jätte envis. I sommras när Mrianda kom hem från Lysekil så fick hon gå med Mirakel, Minus och Carla. Miranda är en häst som brukar lära dem flesta valacker att betäcka genom att trycka upp arslet framför dem. Men när hon gjorde så på Mirakel blev han rätt och gick o gömde sig bakom sin mamma Minus. Det berättar rätt mycket om att han är så feminin och det är så gulligt. Men nu när Acce bor bredvid honom är Acce Mirres största idol. Hingstar rullar ju rätt mycket för att det ska lukta "dem" och nu har Mirre sett det så han härmar Acce. Det började i lördags på kvällen Acce rullade sig 3 ggr eller nått och när han var klar så rullade sig Mirre 3 ggr också...

Sen i söndags kväll då så rullade sig Acce massa gånger efter Linda ridit. Vi stog och kollade på och sen börjar Mirre också att rulla sig....
Det ser så sjukt kul ut och sen helt plötsligt så har Mirre lyckats rulla fast... Klumpeduns nr1.

Vi öppnar boxdörren och då har han båda bakfötterna mot väggen och han ligger och tittar på oss som att "ee det lixom hände en grej, kan ni hjälpa mig..." Han försökte komma upp genom att vifta bed frambenen utan att lyckas och då lägger han sig bara platt på sidan som att han "jag döööööööööööööör"
hahah
Linda gick in i boxen och tog ett grimskaft för att dra men orkade inte flytta han en centimeter. Jag bara frågar vad jag ska göra, båda är lite halvstressade och Mirre bara ligger helt stilla och verkar tänka "ni får lösa detta för jag sitter fast" jag går oxå in bakom han så drar Linda i grimsaftet nellan benen och runt halsen och jag tar tag i halen och drar. Då lyckas vi flytta han så han kommer loss med bakbenen och kan ställa sig upp, och när han är på benen så blev han rädd och backade längst bak i boxen. Då bara vi skrattade åt han och klappade på han så han kände sig trygg igen. Sen tog vi ut han och ledde han lite på gårdsplanen så han inte skulle ha spänt sig och få kolik senare eller nått.

En sån hjälplös häst asså. Men det var tur att han var så lugn ändå och lät oss dra i han utan att han viftade runt. Det hade gjort det hela mycket svårare men jag tror oxå han hade lyckats komma loss själv då, om han hade tryckt med bakbenen hade han kunnat flytta sig själv och komma upp.

Så nu får vi väl hoppas att han lärt sig något att man inte ska härma stora pojkar som har koll på hur dem rullar....


 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0